2016 Sommarträff i Golling Österrike

Läs den fina reseberättelsen av Björn Lengstrand.
Bilderna från träffen finns längre ner på denna sida.

Arrangörer Björn & Daniela

Lite om vad vi gjorde på sommarresan 10-17 juli 2016.

Dag 1
Vi möttes upp på Askim Strands Camping, TorBjörn o Siv-Britt, Åke o Lene, Manne o Birgitt, Karl-Arne
och Solle för en liten macka innan vi skulle köra ombord på Stena båten. Vädret var underbart. Sen
körde vi i grupp till Stena terminalen. Strax innan vi var framme kommer Daniela på att jag glömt mina
sandaler på husvagnsaltanen. Det vara bara att köra tillbaka och hämta dom, tur att vi hade gott om tid.
Några goda öl i baren på soldäck där kön var enorm!
Efter trevligt sällskap och sen buffé så var det dags att sova.
Dag 2
Kaffe på sängen fick Daniela medans andra käkade frukostbuffé. 10 minuter innan ankomst öppnades
dörrarna till bildäck. Svettiga blev vi redan innan vi packat in väskorna. När vi körde av blev vi anvisade
en liten sidoutgång så vi slapp alla köerna. Vädret var perfekt för oss ca. 23 grader och växlande
molnighet.
Utanför skulle vi möta upp Pan som kom från Trelleborg med båt men den var försenad och vi väntade
in honom.
Planen var att vi skulle avverka 80 mil på autobahn för att dagen efter inte ha så långt kvar till
Torrenerhof. Kari o AnnaStina skulle åka på småvägar och Manne o Birgitt samt Karl-Arne tog biltåget
från Hamburg till Wien.
Vi övriga tog autobahn mot Hamburg en del vägarbeten sänkte farten, vidare mot Hannover upp mot
Magdeburg. Trafiken släppte ju mer österut vi kom och det var härligt att vi nästan var ensamma på
vägen, Vi hittade en bra marschfart som passade alla ca. 140 -150. Färden gick vidare förbi Leipzig mot
Nurnberg. Temperaturen steg var 20é mil och var nu 26 - 27 grader.
Målet för etappen var Kipfenberg och hotel Römer Castel. När ca. två mil var kvar till avfart visar GPSén
att vi skall svänga av, Jag följer GPSén och vi kommer in på vackra vägar på sidan av autobahn och jag
förstår varför, det är kö på autobahn och den står helt still. Det är bra med en GPSś som uppdaterar sig
med traffic!
Vi kommer fram till hotellet och efter lite mackel med rummen så är vi installerade och får ett bord på
uteserveringen. Hur gott kan inte en öl smaka efter 80 mil!
Värdinnan som var lite förlägen efter macklet bjöd på snapsar, och när hon upptäckte att hon var namne
med Daniela så blev det ännu mer snapsar.
Dag 3
Efter en god frukost beslutade vi att försöka undvika köerna vid Munchen och köra småvägar till
Salzburg.
Färden gick igenom Landshut, Vilsbiburg och Burghausen, vägarna var underbara och ringlade sig runt
bayerska humlefält.
Alperna tornade upp sig vid horisonten och vädret var varmt och soligt. Snart var vi vid Salzburg och
fortsatte den sista biten på motorvägen till Golling och Torrenerhof.
Väl framme en timma före utsatt tid trodde vi att vi var först men det visade sig att Stefan, Karin,
Tommy och Kerstin redan checkat in. Det var säkert över 30 grader och jag var tvungen att få en dusch
innan jag skulle stå och dela ut voucherna för rummen.
Handdukarna hade inte kommit till rummen än. Blöt fick jag ta på mig badbyxorna i neonorange och gult
(det var svårt att missa mig i folksamlingen)
Incheckningarna gick bra, det var bara Manne, Kerstin och Karl-Arne som kommit lite på avvägar och dök
upp senare.
Snart hade alla lärt sig var självtappningsbaren fanns och vi kunde ha sedvanlig after bike öl.
Vid middagen var alla 26 samlade och vi hade fått reserverade bord för hela veckan både till frukost och
middag.
Eftersnack under kvällen och den fria baren stänger kl 21, (bra att fylla glasen innan)
Dag 4
Under frukosten bestämdes dagen aktiviteter, några skulle till Salzburg medan en stor grupp ville ta
rundturen på Königsee. Vädret var soligt och det skulle bli över 35 grader.
En grupp tog en lite rakare väg till Berchtesgaden medan vi åkte serpentin vägar över berget. Framme
vid en enorm parkering till båthamnen hittade vi inte annan plats än att betala p-avgift, medans den
andra gruppen hittade fri MC parkering i skugga längst fram.
Vi köpte biljetter och blev tilldelade en tid för avfärd, det blev tid över för att äta medhavda
lunchmackor.
Båtturen var otroligt vacker och det går att kliva av på stoppen under turen och ta en annan båt hem.
Mitt på sjön stannade båten och kapten tog fram en trumpet och spelade, det ekade så härligt mellan
bergen. Vi åkte båtturen runt utan att kliva av.
När vi skulle sätta oss på pannorna för hemfärd var det säkert minst 37 grader, och det var bara att ta
den snabbaste vägen hem till en efterlängtad Österrikisk öl.
God middagsbuffé på kvällen. Ett enormt oväder drog in med skyfall och storm, träd knäcktes och
skyfallet gjorde så att elledningarna fick kortslutning i luften och allt blev svart. Vi fick fortsätta att äta i
mörker.
Uppe på vår balkong såg det ut som ett bombnedslag. Glas och kaffekoppar låg sönderslagna på golvet,
min hjälm hade flugit iväg men som tur var fastnat i stolen, torkkläder låg och simmade på golvet. En
torkställning hade lyft och hängde till hälften över balkongräcket.
Dag 5
Betydligt svalare men inget regn, vi var några som beslutade oss för att promenera till Golling vilket är
ca. 2.5 km för att ta tåget in till Salzburg. Tågbiljetterna fick vi från en automat när den väl accepterat
våra kort.
Efter ca. 40 min kliver vi av tåget i Salzburg en hållplats efter centrum (skulle vara närmare till gamla
stan) Nu skulle vi hitta vilket håll vi skulle, men med två mobiltelefoner med GPS så löste det sig. Sen var
det bara att följa strömmen.
Perfekt väder för stadsvandring, smala gränder där man skulle kunna hälsa och ta hand med grannen på
andra sidan gatan genom fönstret.
Lunch avnjöts på en mysig uteservering med god öl och äkta wienerschnitzel av kalv. En butik som säljer
julgranspynt mitt i sommaren lockar in oss. Ut kommer Kerstin med en julgranskula som hon tror att ska
vara hel när hon kommer hem.
Mozartmuseet kollar vi bara från utsidan där en detalj fångar vårt intresse. Ett snöre leds ner från
översta våningen med ett handtag längst ner och en slags liten hammare högst upp mot fönstret. Detta
är tydligen en tidig variant av porttelefon.
På tåget hem med trötta fötter möter vi Bengt och Annika som erbjuder en efterlängtad skjuts hem till
hotellet i bil.
Dag 6
Nu var vi sugna på att köra MC och under frukosten diskuterades olika alternativ. Molnen var låga och
några bergspass var uteslutet. Med GPSen hittade vi en rundtur som skulle ta oss runt utan att behöva
klättra för högt upp i bergen. 6 hojar hängde på.
Allt gick bra tills vi kom upp på en väg som inte var bredare än två meter. Slam och bråte låg på vägen
efter ovädret. Jag kände att detta inte var bra och vi började att försöka vända på denna smala väg i
uppförslut vilket inte var lätt.
Ny färdplan gjordes och Zell am See lät som ett bra alternativ. Efter köer och mycket trafik körde vi
igenom Zell am See. På andra sidan i utkanten hittade vi en restaurang där en gulaschsoppa satt fint. Väl
på pannorna igen började det att dugga. På fina vägar mot Golling genom Berchtesgaden började det
ösregna. Väl framme på Torrenerhof så satt en självupptappad öl i baren där den skulle.
Dag 7
Regnet hänger i luften, men jag och Åke bestämde att vi skulle köra till Burg Hohenwerfen som har anor
från 1000 talet. I denna borg spelade man in filmen Örnnästet och det var spännande om vi skulle känna
igen några miljöer från filmen som spelades in 1968.
Väl framme fick vi åka gondol upp till borgen och det var en jättekö till dom guidade turerna, men en
snikväg var den till höger där ej tysktalande kunde ställa sig. Vi fick en svensktalande enhet som vi följde
med på i turen.
Historien om borgen var intressant men de nämnde inget om filmen, jag blev sugen på att se den igen.
Dag 8
Vi var 6 pannor och en bil som ville upp i något pass iaf. Molen var fortfarande låga men passet Postalm
var bara 1304 meter så vi chansade på att det skulle gå bra. På väg upp körde vi in i moln och det
började duggregna. Omkalkylerade GPSen och kör istället rundturen från andra hållet och passet sist
(vädret skulle bli bättre). På helt makalösa vägar längs raviner och sjöar förbi Mondsee kommer vi fram
till turist fällan Hallstatt. Läcker by som ligger vid stranden av Hallstätter see omringat av höga fjäll. Hela
byn var översvämmad av glada asiatiska turister och vi lyckades inte få en kopp kaffe.
Nu har vi bara Postalm kvar, molnen är högre och vi ser fram emot passet. På väg upp får jag sladd på en
våt träbro och det är inte långt ifrån att vi hamnar i ån eller fastnar i räcket men jag lyckades hålla
pannan på rätt köl.
Passet och betalvägen var inte värt dom 7 eur som det kostade, inga spektakulära vyer utan ganska
ordinärt. Nu var det bara snabbaste vägen hem till hotellet.
Dag 9
Sista dagen på Torrenerhof. Vi var 4 cyklar som valde att testa den västra rundturen som Kari lagt upp.
Turen gick söderut mot Bischofen, upp via Muhlbach am Hochkönig, förbi Hinterthal ner mot Saalfelden.
Vägen här var helt underbar med vackra vyer och härliga kurvor. Ner på lite mer låglänt terräng mot
Berchtesgaden där vi skulle stanna för Åke o Lene skulle upp till ”Örnnästet”. Själv har jag varit där två
gånger så vi valde att gå in i dokumentmuseet Obersalzberg. Det är ett omfattande museum som
berättar hela historien om Nazitiden och hur den kom till. Man fick också gå ner i skyddsrummen och
gångarna som förband dom olika byggnaderna i Obersalzberg. Historien är hemsk och man blir mycket
tagen av det man ser.
Nu tog vi vägen över Rossfeld panoramastrasse vilken hade dom vackraste vyerna vi sett på resan. Vi
kunde se ner till hotellet Torrenerhof där vi bodde och åt andra sidan kunde man se ända till Salzburg.
Vägen ner för berget var kurvig och fin och nu längtade jag efter några kalla öl i självtappningsbaren.
Sista kvällen på hotellet och nu skulle vi planera trippen hemåt. Det var Åke, Lene, Karl-Arne, Pan, Solle
och vi som skulle ta sällskap hem.
Denna gången var det småvägar genom Tyskland som gällde och vi bestämde två delsträckor på ca 40
mil och sen var det ca 30 mil kvar till Kielfärjan.
Måttade 40 mil på kartan och vi hamnade vid Bayreuth som tydligen var ett område populärt för
motorcyklister. Pan vet mer om det. Nu var det bara att leta hotell via hotels.com, och vi bokade på
Hotel Dressel. Det kostade 57 eur för ett dubbelrum med frukost.
Dag 10 Hemväg
Vi vaknar upp till regn, och hoppas på att det ska sluta innan vi ska köra. Avnjuter frukosten och packar
ihop våra saker… men inte slutade det regna. Så det var bara att gilla läget, upp på hojarna och dra iväg.
Vi tar motorvägen till Salzburg och när vi kört förbi staden så slutar regnet. Men vi hamnar i en kö till
Tyska gränspassagen. Gränspoliserna kontrollerar alla bilar noggrant vilket är ganska konstigt då vi har
passerat Tyska gränsen i bergen flera gånger under veckan utan att sett till en enda gränspolis.
Vi kommer igenom utan problem, svänger av motorvägen och tar bondesväg 20 mot Cham. Efter några
mil behöver vi stanna och käka upp medhavd smörgås från frukosten och gå på toa. Jag hittar en
bensinmack som verkar bra, denna mack verkar vara centrallagret för ölförsäljning i hela sydöstra
Tyskland. Framme i Cham svänger vi av till väg 22 mot Bayreuth och sedan en liten avstickare upp till
Hotel Dressel.
Hotellet låg fint och regnbågsflaggan vajade trevligt utanför. Det drivs av ett gammalt par som inte
kunde engelska men med lite svensktyska och teckenspråk så funkade det fint. Det var varmt och ett par
öl fick vi med oss upp till rummet. Vi fick ett fint rum med takbalkong, som var ett perfekt ställe att
avnjuta våra välförtjänta öl!
Efter dusch samlades vi på uteserveringen och började planeringen för nästa dag. Vi bokade rum på
Hotel-Landhaus Birkenmoor som ligger mellan Magdeburg och Hamburg. Denna gång fick vi ge 66 eur
plus 8 eur för frukosten. Jag blev osäker på om bokningen gick igenom rätt så jag ringer Hotels.com och
får prata svenska med dom, perfekt service.
Vi bjöd in ett norskt bilburet par att sitta vid vårt bord under middagen, vi åt gott pratade och hade
mycket trevligt under kvällen tills det var dags att krypa till kojs.
Dag 11
Vaknar upp till perfekt väder och äter en god frukost. Packar ihop, in med väskorna i pannan och iväg.
Vi skulle avverka några mil på autobahn först för att sedan fortsätta på småvägar. Jag kör först och på
motorvägen körde jag nog lite fort för vi tappade halva gänget som vi såklart väntade in. Vi svänger av
motorvägen en bit innan Leipzig och tar väg B180 mot Birkenmoor.
Vi kör längs stora åkrar och långa alléer in i små byar. Man märker tydligt att detta är tidigare
östtyskland. Hungern pockar på och vi letar efter någonstans att äta. Till slut hittar vi ett litet guesthause
där vi stannar. Det jobbar en ung kvinna där och hon verkar helt ensam. Och hon ser helt förskräckt ut
när vi kommer in som om vi skulle råna henne eller något. (dessa rykten om MC gäng) Här fungerar inte
engelska heller och trots att vi visat att vi ville betala med kort så går det inte ändå. Maten var god, tur
att vi hade tillräckligt med kontanter.
Vi fortsätter och kör förbi vad vi tror är gigantiska brunkolshögar och vidare genom olika alléer tills vi
kommer fram till Hotel-Landhaus Birkenmoor.
Hotellet var helt nyrenoverat och jättefint. Ägaren var en tysk och hans diplomatfru från Madagaskar.
Inredningen hade spår av hennes hemland lite här och där och en Madagaskisk flagga vajade utanför.
Det gick inte att missa hennes stolthet kring hennes ursprung.
Efter middagen satt vi kvar och pratade till natten sänkte sig ner över pannorna.
Dag 12
På morgonen efter frukosten ville en av ägarna bli fotograferad framför hojarna, jag tror att det skulle
visas för deras son eller ha till något annat.
Vi sätter oss på hojarna och kör dom sista milen mot Hamburg på ännu mindre vägar som man kanske
skulle kunna ta som cykel vägar, men det gick bra ändå!
Strax efter Hamburg så lämnar Solle och Pan oss för att ta en annan väg hem. Åke, Lene, Kal-Arne och vi
fortsätter mot Kiel och Sweden Kai och kör ganska omgående in på färjan.
Båten startar sin färd mot Göteborg och vi avnjuter den sedvanliga buffén med skaldjur, varmrätter mm.
Efter kvällssupén så går vi ut på däck, kvällen är varm och underbar. Vi möter en annan Stena båt som
lyser som den värsta överpyntade julgran man kan tänka sig, men det ser fräckt ut.
På morgonen skils vi från Karl-Arne i samband med att vi kör av färjan. Åke och Lena följer med hem till
oss för lite affärstransaktioner.

Vid pennan Björn Lengstrand